Sofie & Linda

 

Som Linda skrev så visst är det skönt att vara hemma igen, äta mammas mat, träffa vännerna och sova i egen säng... Men saknar ändå Asien mera än mest och skulle gärna flyga tillbaka redan idag. Tre dagar i Finland räckte för mig, det är inte här jag vill spendera mina kommande år.

Det går inte att beskriva känslan att resa runt med en ryggsäck för någon som inte gjort det själv. Alla som backpackar lever ett liknande liv med målet att se så mycket som möjligt av världen. De flesta människorna man träffar är så otroligt snälla, förstående, pratglada, hjälpsamma och förstår precis hur du känner, de är ju i samma sits. Man dömmer inte människor för något de gjort, man skvallrar inte om någon eller säger elaka saker. Varför skulle man det, man är ju bara främlingar som ännu inte blivit vänner. Det är motsatsen till Finland alltså. 

Jag har fått så otroligt många fina vänner från alla hörn i världen, speciellt Malin som blev som en syster för både mig och Linda. Vill ta alla jag träffat på den här resan och samla dem på en och samma plats! Det är det som är det sämsta med att resa runt, man tvingas lämna människor som man inte vet om man kommer träffa igen. Men har trots ändå fått bevisat att universum för samman människor och världen är rätt så liten så är inte så deppig för det ändå, kommer troligtvis träffa de flesta igen någon gång. 

Ska inte skriva så mycket till så ni kanske orkar läsa hälften ens, men kan säga att detta är det bästa jag gjort i hela mitt liv, ångrar det inte för en sekund. Har trots allt fått höra " Vad ska du göra med ditt liv, ska du inte studera..?" Skrattar åt detta faktiskt... Vi är alla olika och ja, studietiden ska väl höra till det bästa i livet för många men det tilltalar inte mig alls just nu att börja studera faktiskt. Jag tänker inte börja studera "bara för att alla andra gör det" utan gör det när jag känner mig redo, jag har heeela livet på mig att studera och jobba om jag så vill! Tänker resa så länge jag är ung och möjlighet. Det är det som livet handlar om för mig just nu. Jag vill jobba för att leva, inte leva för att jobba.